Drömmar i flertal

- Öppna ett mysigt café
- Tidningsredaktör
- Äga en restaurang
- Äga en mysig butik
- Åklagare, put those bastards behind bars
- Psykolog
- Jobba med missbrukare
- Forska
- Bli en grym kirurg
- Förskolelärare med inrikting idrott och matte
- Polis
- MILITÄR
- Ekonom
- Stridspilot, åh det har jag velat bli enda sedan jag var en liten skit! 

Ja, listan kan göras lång. Problemet för mig är att sålla ut vad jag vill göra. Några av punkterna skulle jag kunna öppnå med min nuvarande utbildning, men samtidigt är det bara en punkt på en lista och det finns så mycket annat jag vill göra. 

Nej, efter att ha plockat de poäng jag behöver så ska jag faskien påbörja och avsluta en civilingenjörsutbildning. Why not? Det kommer bli a pain in the ass, but i'll make it. Tror jag, haha. I värsta fall får jag väl hoppa tillbaka på biomed och avsluta det. Det är ju det positiva med KI, det är bara att ta ett sabbatsår från skolan och ge sig ut i världen och testa nya saker! 

Så länge jag har mina vänner och älskling så spelar det andra mindre roll. Jag vill ha ett jobb, ett liv, en utbildning. 

Nu ska jag försöka börja plugga lite. Har några saker som måste skrivas klart och sen skickas in till läraren.

Tomato, tomato

Haha, ja idag tog solariumet lite mer i ansiktet. Fast jag måste säga att det är rätt så skönt att inte vara en blekfis! Dock vet jag inte hur bra jag rockar den röda looken, haha. ÅH JAG VILL HA SOMMAR. Jag och Jen satt tidigare idag och gjorde en lista över saker vi måste göra i sommar. Jag kan ju säga att det blev runt 30 punkter och vi är inte ens i närheten av att vara klar. Frågan är bara vad det finns för turistsaker att göra här i Stockholm under sommaren. Det är trots allt här allt händer. 

Förra sommaren spenderades mest i parken, uteserveringen eller på jennifers balkong så jag vet inte riktigt vad man ska göra. Allt jag vet är att den här sommaren kommer bli hur bra som helst. Jag vill ha sommar, sol, shorts, linne, bikini och solglasögon på mig nu nu nu nun unuuu! 

jag vill sitta vid en klippa och se solen gå ned tillsammans med mina närmsta vänner, dricka en cider, grilla och njuta av livet. Men det är inte långt kvar nu, bara några månader sen är solen och värmen tillbaka. I våras invigde jag och Jen uteserveringen tidigt i april, snön hade precis försvunnit och solen låg på. Vi tvingade oss själva att sitta ute och tvinga fram sommaren. Just då kändes det som att det funkade. Och just den stunden var en av många fantastiska minnen. 

Okej, nu är jag bara vidrigt nostalgisk. 

Hur som... här har ni lite bilder på min röda nos. 








GE MIG.


Att drömma

Jag ligger i sängen och försöker sova... jag vet inte varför jag har haft såna stora problem med sömnen den senaste tiden. Jag antar att jag undermedvetet är stressad och sjuk så kroppen påverkas väl från alla håll och kanter, haha. Hur står det till med er då? Mår ni alla bra? Lets hope so.  Jag ligger och tänker lite på det här med drömmar och olika saker som jag vill göra i livet. Jag inser att mina drömmar spretar åt alla håll och kanter, det är fasiken fantastiskt att jag lyckades välja en utbildning! En liten hemlig dröm som jag har haft ett bra tag är nog att jobba med mode (vilket man inte kan tro när man granskar mig, då jag bara ser ut som en total röra), jag skulle vilja skriva en bok eller jobba för en tidning, resa runt i hela världen och bara insupa kunskap! Eller att vara voluntärarbetare i Borneo för att rädda elefanter. Skulle inte det vara underbart? Jag tror nästan att jag ska ta och görs en saker-jag-vill-göra-i-livet-lista, lite utan ev visionboard (vilket fancy uttryck!). Maybe i'll show it to you later on. Det är viktigt att ha mål och att organisera saker så att man själv orkar genomföra allt. Oavsett vad folk än säger så tär ett misslyckande på än, för varje mål/dröm som ges upp så sviker man sig själv. Haha, och jag undrade varför jag inte kan sova... Nej dags att sluta drömma om allt och försöka sova lite istället. Imorgon ska jag på stan och försöka hitta lite snygga, men billiga, saker och sen blir det plugg för hela slanten! Sov gott vänner, Your friend

Live your dreams, life is waiting for you

Varje gång någon berättar om deras storslagna planer, om hur de har tänkt flytta utomlands i ett år eller bara resa dit dom vill så är det något som växer i mig. Jag vill också. Varje gång någon pratar om det så är det som att dom pratar om mina drömmer och ska leva det liv jag egentligen vill leva. 

Jag vill också ut och resa. Åka till Australien och lära mig surfa, se världen. LEVA. 

Jag försöker alltid tänka ''snart My, snart är det din tur''. Efter jag har utbildat mig, skaffat ett jobb och samlat ihop lite pengar så kan jag börja fara runt. Men är det verkligen så? Jag kommer ha ett jobb att anpassa mig till och innan man vet av det så kanske jag sitter där med 5 barn och en man som har lämnat mig.  Haha okej det var en tragisk tanke.

Nej men för sjutton. Vad är det jag vill säga egentligen? Jag är så upptagen med att drömma att jag ibland glömmer bort att leva. 

Love at first sight





Någon av dom eller en snygg bakom örat. Jag älskar dom. Om jag kunde/vågade så skulle jag göra allihopa.Det här är vad jag sitter och drömmer om.

Life

Jag är så sjukt taggad på den nya kursen! Jag vill bara sätta mig och gräva ner mig i böckerna och lära mig mer, mer, mer! Det jag läser nu är en 20hp kurs om cellbiologi och genteknik. Det här är verkligen något jag älskar, det är ju det här allt handlar om. Utan kunskapen om cellerna skulle vi aldrig kunna förstå oss på sjukdomar. Vi skulle inte kunna skapa mediciner och utan genteknik skulle vi inte veta om det funkade. 

Det är något sånt här jag vill jobba med, inom det här området. Jag är fortfarande inte sugen på att stå i ett labb men att markandsföra och hjälpa företag och att få ut den här kunskapen! 

Gud jag låter som en liten bäbis i min rena lycka. Men jag kan inte hjälpa det, det är underbart. Och det bästa med att börja en ny kurs är att man får köpa kurslitteratur, nya block och andas in känslan av en omstart. Jag känner mig rätt så lättad även fast jag har två kurser som ligger och släpar. Det känns tungt men jag vet varför och nu har jag äntligen fått tillbaka min kämparglöd så nu kommer jag klara det, det vet jag. Äntligen börjar jag känna igen mig själv igen! haha, gud vad jag känner mig lycklig just nu. Jag hoppas bara att den här lyckan håller i sig, för det är tamefan fantastiskt! 

Inte nog med att kursen har börjat nu är jag även fullbokad en bra tid framöver. Både med möten, stora och små saker och fester (förhoppningsvis kommer jag ha tid att träffa vissa personer). Jag tycker om att komma ut och göra något (oavsett hur vettigt det är) och jag försöker verkligen pressa mig själv med att lära känna nya människor hela tiden, knyta kontakter och vara social. Men jag är så sjukt folkskygg och blyg av mig (vilket många har svårt att tro). Men jag försöker pressa mig själv att bli lite mer så som jag vill vara. För ingen annan kan göra det åt mig, utan det är bara jag som kan nå dit jag vill. 

På mitt block står det så fint:

TO FEAR LOVE IS
TO FEAR LIFE
AND THOSE WHO FEAR
LIFE
ARE ALREADY
THREE PART DEAD




weheartit

Jag vill ha sommar, jag vill fotografera, jag vill ha sol, vatten, skratt, värme och massa härliga kläder. 




















i'm in love



(bild från weheartit)

Tveksamheter

Jag tror att jag börjar tveka lite på min utbildning... Jag älskar den och den ger mig så mycket, men just nu känns det som att allt jag kommer göra är att stå i ett labb eller marknadsföra läkemedel. Jag vet inte hur givande det skulle vara i slutändan. Jag har alltid velat bidra med något och med den här utbildningen finns ju den möjligheten. Jag börjar fundera på om jag ska läsa något mer efter det här, typ juridik/jurist/ekonomi, bara för att bredda möjligheterna lite mer. 

Kanske är det bara den här kursen som gör att jag känner mig lite låst. Jag vill ha ett jobb med omväxling och möjlighet att se världen. Frågan är ju om det är en möjlighet som ges om man står på ett labb och läser av NMR grafer hela dagarna? Dock har jag ju några år på mig att fundera på hur jag vill göra sen. Självklart kommer jag inte hoppa av utbildningen för jag älskar den. Det är det jobbigaste med mig: jag vill så mycket men det finns liksom ingen tid till det. Det finns ingen möjlighet att utbilda sig till tio olika yrken och sen jobba med allt, det förstår till och med jag! Jag vill trots allt läsa masterprogramet inom biomed. också, samtidigt som jag vill läsa forensisk vetenskap, juridik, jurist osv. You get the point. 

Det är ingen som har några bra förslag på vad jag borde göra sen? Jag är bara orolig för att jag ska stå och trampa på samma ställe utan att vara 100% nöjd och efter 50 år blicka tillbaka och tänka ''tänk om...''.

I'm a fighter

Oj vad dåligt jag har uppdaterat idag, förlåt! Men jag har haft fullt upp med att säga hejdå till Coppa och med att bara ta det lugnt. Det börjar dra ihop sig nu så idag fick bli min sista slapp dag! Jag tycker faktiskt att jag förtjänade den. Imorgon står det på schemat att träffa Elin på stan för att bege sig till NF (naturvetenskapliga föreningen) och uträtta några ärenden. Sen ska jag kika runt lite på stan och ev. leta efter lite block och pennor. Jag älskar att bara strosa omkring i bokaffärer och kolla på allt. Vi får se lite vad dagen har att erbjuda. På kvällen är det i alla fall packning som står på schemat... och jag kan säga att jag inte ens känner mig lugn och sansad inför det. Jag hatar tanken på att försöka planera framåt när jag inte vet hur långt framåt det verkligen är. HUA MIG. Men det löser sig nog. Det är ju inte så att jag aldrig mer kommer hem igen, haha. 

Vet ni något som jag verkligen längtar efter? Tänk er en kall vinterdag, en dag då man egentligen inte orkar gå utan för dörren och alla kompisar är upptagna med annat. Det är då man tar på sig mjukisbyxor, ett linne och lindar in sig i en filt samtidigt som man sätter på sig fårulls-tofflorna. Med en té-kopp i handen lägger man sig på mage i sägen och slår upp ett block med randiga pappersblad. I ena handen håller man en bläckpenna och i den andra handen låter man sida efter sida av kunskap bläddra igenom. Jag älskar att studera. På riktigt. Om jag verkligen älskar ämnet och är på helt rätt humör så kan det vara något utav det mysigaste som finns. Jag älskar att känna hur jag lär mig något, hur jag tar till mig och anpassar fakta till olika scenarion. Jag älskar att känna hur jag blir liiite smartare än vad jag var innan. 

Jag har alltid drömt om att åstadkomma något. Även om det inte är något stort. Jag vill kunna berätta för mina barnbarn om hur jag lyckades uppfylla mina drömmar om att lämna ett spår innan jag dog. Hur jag fyllde mig själv med glädje genom att leva det liv jag ville leva just då och göra det jag ville göra. Och allt detta bara för att jag tog mig i kragen under svåra perioder och slutförde det jag hade påbörjat. Om vi inte lämnar något efter oss hur ska då folk minnas att man har varit här? Minnen bleknar, människor dör och med dom alla minnen och tankar som aldrig delades. 

Jag tror att jag kommer vara lycklig i Stockholm. Jag tror verkligen att jag kommer trivas på universitetet. Jag tror att jag kan klara det här bara på ren vilja. Jag träffade en gammal klasskompis här om dagen och vi började diskutera vart vi skulle ta vägen framöver.

Jag: Du ska plugga civilingenjör inom fysik va?
Han: Ja, i Uppsala
Jag: Vad kul! det förstod jag nästan 
Han: AH, men durå? Kom du inte in i uppsala eller hur?
Jag: Nej i Stockholm

Jag blev helt paff. Han fick det att låta som att jag var mindre värd bara för att jag inte kom in på Uppsala Universitet (finns det fler högskolor och uni. i Uppsala?). Och när jag tänkte efter så insåg jag att jag faktiskt visst kom in i Uppsala men fint tackade nej då det inte var rätt för mig. Jag tycker inte riktigt att man ska döma någon för vad den väljer att göra i sitt liv (med vissa undantag), och jag tycker verkligen inte att man ska ropa hej förens man är över bäcken. Vissa linjer är lätta att komma in på men sen ska man klara av att fullfölja dom också. Jag hoppas att det var jag som missuppfattade alltihop. Att han inte alls menade att framstå som han gjorde i mina ögon med sitt tonfall och allt. Kanske försökte han bara vara lite rolig och då ber jag om ursäkt! 

Men nu ska jag sova. Jag har varit vaken sedan halv sex i morse och mitt huvud börjar förlora dess klarhet och skarphet, haha. Men jag hoppas väl att vi hörs imorgon i alla fall så puss på er fram tills dess!


mormor

Okej, nu kommer ett sista inlägg innan jag bäddar upp sängen och kryper ner för att avnjuta välförtjänt sömn. Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om bara, det är ju det värsta med att ha en blogg och inga aktiviteter i vardagen. Hade jag gått på bio så hade ni fått läsa om det. Jag funderar seriöst på att göra om min blogg till en filmblogg, haha. Jag skriver ju bara om olika filmer! 

Hur som helst. Jag kan ju kanske förtydliga hela släkt-grejen. Ni som har läst min blogg och ni som känner mig vet kanske att släktbråk är lite utav våran sak och det spelar egentligen ingen roll från vilken sida det är, haha. Eller hur avlägsen släktingen kan vara. Hur som haver så var det väl lite fejder bak i tiden, närmare bestämt sju till åtta år sedan. Det ledde i sin tur till att vi gled ifrån resten av släkten (gled och gled, vi hamnade på olika planter snarare). Nu verkar väl vissa delar börja klarna upp och tas i tu med, vilket kan vara bra istället för att älta och klaga. 

Anywho. Det jag vill komma fram till är mormor. Jag tror, helt ärligt, att jag är den som har "lidit" mest utav att inte träffa mormor under dessa år. Jag har alltid varit en mormors flicka (som jag skrev i några inlägg nedanför) och helt plötsligt var jag inte det. Jag minns hur ledsen jag brukade vara. Jag hade alltid lika mysigt när jag var där. Jag minns hur vi brukade smyga upp på vintern in i köket och kolla på rådjuren som stod utanför fönstret och åt fågelfrön ur fågelboet. Eller när vi brukade åka spark, gå ut i skogen, lyssna på radio eller sitta på verandan och lösa korsord. Jag älskade att sitta och bläddra i en såndär korsordsböcker, man kan väl egentligen kalla det en mer avancerad synonym-ordbok. Det bästa jag visste var nog jularna, när jag hjälpte till att antingen göra maten, baka eller duka fram. Hur vi på vintern brukade göra varm oboy med grädde till (och i grädden hade vi vispat ner kakao). Jag hade alltid något att pyssla med. Om det inte var harpan på datorn så var det egen gjorda böcker som handlade om vinter OS eller liknande. 

Varje gång jag fick chansen så åkte jag dit och hälsade på och bara mös. Men när det slutade så började ju även minnena blekna lite smått. Det är tråkigt. Det var det bästa som fanns, haha. Jag tror nog att mormor var lite utav min värld och bästa vän. Haha, får man säga så? Förlåt mamma ;) 

Jag tror att jag tappade bort syftet med texten någonstans i mitten. Jag önskar att det kunde bli som förut, kanske var det de jag ville ha sagt. Men nu ska jag sova innan jag börjar låta patetisk (det är redan försent va?), för att inte tala om hur det svenska språket förfaller ju längre jag är vaken. Vi hörs imorgon tror jag. Jag har lite saker inplanerat med det ska nog vara lugnt.

det var en dröm

Det känns alltid lika bra när jag vaknar efter klockan tolv. Idag hade jag den underbara turen att vakna kvart i tre. Det är hemskt när det blir så. Men jag var bara så himla trött! Riktigt sliten efter allt som har hänt de senaste veckorna. För att inte tala om stressad. Så nu har jag sovit ut ordentligt!

Jag hade en riktigt hemsk dröm inatt, eller idag mellan tio i ett och kvart i tre. När jag vaknade hade jag så ont i mitt hjärta att jag började gråta. Jag kände mig helt trasig. Det var inte en dröm som kändes realistisk men bara känslan som jag kände i drömmen. Och vissa människor som var med. Gud, jag kan inte ens försöka att beskriva. Det var så hemskt. Det slutade i alla fall med att en viss person dog, men precis innan kollade han på mig och log. 

Nej, usch...

Jag var gravid

Jag hade en dröm inatt, eller snarare 200 drömmar. Dom var helt sjuka och en del av drömmen hade bakgrundsmusik. Haha, det tänker jag inte ens gå in på för så sjukt är det! Jag kan ju bara säga att man lätt blir påverkad av vissa saker.

en utav drömmarna handlade i alla fall om att jag blev gravid med J och det var mitt i vintern. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen och jag bara gick fram och tillbaka på en snöbeklädd parkering. J kollade på mig och säger ''Mina grannar som bor på gården nedanför var jättearga på mig för att jag var tillsammans med dig för att du var så ful. Dom är inte lika arga nu efter jag blev tillsammans med henne'', jag bara kollade på honom fattade ingenting. Jag sa typ ''vilken tur att dom inte är arga längre...'', sen blev jag ledsen och gick bort till en snögrotta på sidan av en väg och satte mig där. Då kom en kompis till J fram och satta sig i grottan och började krama mig.


haha, vart gick det fel någonstans? Jag älskar att drömma konstiga drömmar, dom underhåller mig så himla mycket!

En konstig dröm

Nu tänker jag lägga mig ner och läsa på talet lite extra och sen sova. Ska bli så enormt skönt! Jag sov så himla oroligt i natt och hade verkligen världens sjukaste dröm! Okej, kanske inte världens sjukaste, men sjuk var den i alla fall. Det handlade om några från min klass:

Jennifer och en annan tjej (som tydligen inte tycker om mig i verkligheten) var bästa kompisar och satt och skrattade och totalt mobbade ut mig. Klassen skulle åka buss någonstans och man fick bara betala med kort eller med en teckning. Jag och Jacob hade inget kort med oss så vi skulle betala med en varsin teckning. Men min var alldeles för ful så jag fick inte åka buss och både jag och Jacob blev avkastad i sandviken. Hela klassen följde med oss efter vi hade blivit avslängda från bussen. Sen gick vi över en parkering till ett bibliotek där alla karaktärer från serien Beverly Hills, 90210 befann sig. Helt plötsligt blir jag jagad av en kille med pistol som hotar att skjuta mig. Jag dyker ner bakom en lånedisk och försöker gömma mig. Då kommer David (från serien) och ska rädda mig. Han blir sjukten och dör med sitt huvud i mina händer. Helt plötsligt är vi på en restaurang och äter. Så jäkla störd dröm!

Vart kommer Beverly Hills ifrån liksom? Så sjukt. Så jag har bara legat och vridit mig hela natten och legat i så konstiga ställningar att jag vaknade för att det gjorde ont. Jag var så slut idag att jag faktiskt sov middag! Som en bäbis somnade jag innan maten serverades. Det var grejer det!

Men som sagt, nu har jag lite att göra så sov gott panncakes. Pussis.

RSS 2.0