Idag hade jag en välbehövd mysdag med Rikard. Vi tog oss en promenad genom gamla stan och sen en fika på Waynes. Efter det mötte vi upp ett litet gäng på Anchor och tog en kaffe. Det var skönt att prata av sig lite och bara snacka om allt möjligt. Tack Rikard, jag uppskattar det! 

Jag behövde verkligen någon som drog mig upp ur sängen. Jag gissar på att det är den typiska höstdepressionen som står vid trösken och väntar på att få kliva in och försätta mig i dvala. Det är tur att man har världens bästa vänner som alltid kan få mig på bra humör, det gäller er alla! ♥