Tiden bara kryper fram! Jag förstår inte att den här dagen har varit så seg? Jag väntar på att få gå och lägga mig (jag har varit redo att hoppa ner i sängen sen fyra idag), haha. Gizmo ligger här bredvid mig och snarkar som aldrig förr. Jag funderar starkt på att kidnappa honom och ta med honom hem till Stockholm.

Det är hemskt vad jag har känt mig felplacerad den senaste tiden, oavsett vart jag är så känner jag mig inte riktigt till freds. Absolut inte här i Gävle. Igår kände jag mig otroligt oönskad, här hemma ska vi inte ens prata om hur felplacerad jag känner mig.

Tror att det har med alla komplikationer att göra. För det är komplicerat. Det är inte ens värt att nämna. Nu ska jag försöka ta med mig så mycket grejer som möjligt hem så att jag kan göra det lite mer hemma än vad det redan är. det är trots allt väldigt opersonligt. En matta skulle inte heller sitta helt fel, haha. Funderar på om jag ska ta och storshoppa lite nästa månad.

Nej, nu måste jag sätta mig och skriva lite mer på rapporten, det går så otroligt segt. Jag får inte grepp om introduktionen och verkligen inte diskussionen. Men det kommer väl sen antar jag, måste bråka med diskussionen först. Hua mig. Först ska jag nog låta mig distraheras med lite film, haha. Puss hej.



Lilla gizmo som ligger och snarkar och en inte så fräsch My.