Att falla ned i havets djup.

Som att hoppa ned i ett iskallt vatten som du vet kommer stjälpa dig. Som att öppna munnen och dra djupa andetag och känna hur vattnet sakta kyler ned dina lungor. Att tappa kontrollen över ditt liv, att se alla fel du någonsin gjort passera i revy. Att utsätta sig för onödig smärta.

En person med oförklarlig charm, en attraktion som inte borde finnas. En förbjuden frukt som inte får ätas, en kallt gift på en varm sommardag. Det finns alltid en person vars väsen du inte kommer undan. Vars hårda ord sårar, den som alltid krossar dig levande. Den personen du inte kan andas utan. 

Alla har vi en sån person som det inte finns ett mellan läge för. Antingen är du sårad eller så är du lycklig. När du är lycklig känns det som att inget kan stoppa dig, sen kommer några få ord och det känns som att du faller ned i havets djup med en vikt vid dina fötter. Vikten av allt som gått förlorat. Sen kommer leendet och allt är förlåtet.  Den personen finns för alla, kanske inte lika dramatisk, men den finns.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0