Det var en gång en katt, som hade en hatt, han var ute på jakt för han skulle på slakt. Sen blev det natt , åh stackars katt.


Så effektiv är jag. Istället för att sitta och skriva om glukolysen så skriver jag om katter som ska på slakt. Men det är så kul för skärmen är kopplad till en tv och Leila kan se vad jag skriver. Förtjänar inte denna kvinna att få läsa något trevligt ibland? Glykolysen är inte allt här i världen, har jag hört. Dock livsviktig, men det skiter man väl i? Nej okej, nu ska jag fortsätta skriva och sen ska jag äta mat.

Efter det måste jag plugga... tydligen har jag duggan om 14 dagar, jag dör. Jag gråter av hat. Men min plan ser ut som så; försöka klara av duggan, beta av den, sen försöka göra tentan men inte stressa upp mig förmycket. I värsta fall gör jag den i Augusti. Bara jag blir av med duggan, som dessutom är muntlig...

WELL. Off to plugg.