Öppna din dörr och säg att du vill ha mig här.

Ciao!

Jag har precis kommit hem från stan. Det blev bara en kort visit i skolan då vi påbörjade lite projektarbete om insulin. Dum som jag är så tar jag på mig det jobbigaste att skriva om, men men. Jag ser det som en möjlighet att lära mig något vettigt som jag verkligen kommer ha nytta av senare i kursen. Vår kursansvarige sa att om vi verkligen la ner tid på det här arbetet och var djupgående så hade vi fixat halva kursen. Så det känns skönt. Men då blir man å andra sidan lite pressad, exakt hur omfattande vill dom att arbetet ska vara? Nåväl, det löser sig. Ska sätta mig och försöka skriva lite mer på det, men jag är så slö.

Jag vet helt ärligt inte om jag sov inatt... Hur sjukt är inte det egentligen? Antingen drömde jag att jag var vaken eller så var jag det. Jag minns rörelserna och all närvaro, men ändå var jag totalt utvilad tidigare idag. Det är helt sjukt. Jag hade ju inte orkat springa runt på stan i nästan fyra timmar om jag var trött, eller? Shit, jag blir förvirrad.

Och VARFÖR var det någon random snubbe som öppnade min dörr? Jag förstår inte... Nu har jag låst den iaf.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0