it ain't worth it

En egenskap som jag avskyr med mig själv är att jag aldrig kan vara arg på någon i mer än ett dygn. Spelar ingen roll hur sårad jag har blivit eller hur idiotisk personen än är så kan jag inte vara arg. Ledsen, ja, arg, nej. Jag ser oftast på problem som att det är mitt fel, vilket jag oftast vet är fel. 

Nu svamlar jag bara. Jag önskar bara att jag kunde få veta vart alla står i relation till mig. Är det på riktigt eller är det bara önskedrömmar? Det är inte värt det, det gör bara så ont. Förlåt för det negativ inlägget, igen!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0