Kan ni tänka er att lilla jag är vaken redan nu? Och klockan har inte ens passerat två? Ett mirakel! Jag vaknade av att Gizmo spydde och av smärtan i min tå. Fyfan vad ont jag har just nu. Jag försökte desperat somna om, men ni vet hur det är. Värmen gör det näst intill omöjligt. Rent kroppsligt så tyckte jag väl inte att det var så super varmt, men jag kunde inte andas!

Så jag gick och la mig på altanen, det var ju hela en grad svalare där än inne, haha. Det funkade inte så bra, så efter en ½ timme gav jag upp och jag tog mitt pick och pack. Nu sitter jag här och hoppas på att la famiglia ska vakna!